Polyamori, dejting och teknik

I det här inlägget ska jag gå igenom några funderingar kring nätdejting, relationsnormer och teknik. Närmare bestämt om hur tekniska förutsättningar formar våra beteenden. Om du någon gång har spenderat tid med att nätdejta och använt dig av Tinder kanske det har slagit dig att många numera väljer att kalla sig för “poly”, eller polyamorösa. Det vill säga att de lever i kärleksrelationer med flera människor.

[IMAGE=bIljVIe8gilr.jpg]

På tal om kärleksrelationer, oavsett hur du definierar dig själv kan det ibland vara kul att krydda sexlivet med någonting extra. Hos Vuxen.se hittar du allt inom sexleksaker, från dildos och vibratorer till de klassiska handklovarna och mer avancerade attrapper.

[IMAGE=dvEF3zflapq8.jpg]

Tekniken påverkar våra levnadsmönster

[IMAGE=dDiN16cnBfIQ.jpg]

I likhet med de flesta andra har jag erfarenhet av att nätdejta. Svepte på Tinder och med tiden blev jag alltmer fundersam över hur många det var som i sina profiler angav att de var polyamorösa. Nu är jag verkligen inte ute efter att påstå att det är något fel med att vara polyamorös, men nog är det väl ändå fortfarande att betrakta som en rätt ovanlig livsstil?

Tinder, har gjort det lätt att ägna sig åt seriell monogami, men det har också gjort det lättare att vara polyamorös. Min tes är att Tinder har gjort fler människor polyamorösa. Med det sagt ska jag tillägga att det kan finnas vissa hål i den teorin. Som någon som är född i början av 80-talet kan det mycket väl vara så att normerna helt enkelt har förändrats. Att människor som är unga idag har en annan syn på relationer än vad 70- och 80-talisterna har. Men jag har ändå svårt att se att den typen av normer förändras så snabbt.

Om du bor i en storstad är Tinder, som är den populäraste dejtingappen, något av en bottenlös brunn. Hundratals människor tillkommer som nya medlemmar varje vecka. Att människor får allt svårare att binda upp sig är vid det här laget ett välkänt faktum – framför allt bland dem som spenderat tid på Tinder. Det infinner sig lätt en känsla av att det hela tiden finns någonting bättre runt hörnet: “nästa person jag träffar kommer att vara den rätta”. Jag har också en ganska tydlig känsla av att samma fenomen också har gett upphov till att fler väljer att kalla sig för polyamorösa.

Äta kakan och ha den kvar?

Vi människor vill i slutändan trots allt skapa varaktiga relationer, vi är kärlekstörstande varelser som mår bra av närhet. Att kalla sig själv för polyamorös blir, sett med traditionella glasögon, därmed ett slags sätt att äta kakan och fortfarande ha den kvar, men det låter som en ganska deprimerande slutsats. Kanske kan det vara så att vår syn på kärlek och partnerskap håller på att förändras, och att nya dejtingbeteenden är en spegling av det?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *